The Last Dance??

Ja känner i själen att det här med att skriva blogg har förlorat lite av sin forna charm. En bra blogg ska ju uppdateras tämligen frekvent, vilket jag inte gör. Å när jag känner att jag MÅSTE skriva nått för det kanske var en vecka sen jag gjorde det sist, så känns det som ett onödigt huvudbry att gå å bära på. Ett huvudbry som går att avsluta med ett enda musklick.
Jag tänkte dela med mej av den underbara 30 års present som min ängel till madame berikade mej med, å känna av under författandets gång om det känns rätt som det sista i min "bloggkarriär".


 Som sagt så dansade ja över 30 strecket igår. Någon 30 års kris har ja inte känt röken av. Allt känns som förut. Det är ju inte som om man vaknar upp på 30 årsdagens morgon å upptäcker till sin fasa att man har förvandlats till en knubbsäl.
Anyhow, madamen sa i somras att ja inte skulle boka in nått den här helgen som passerade, för då skulle vi på en utflykt till destination okänd. Förra veckan fick ja instruktion om att ja behövde hiva med passet och ett par badbyxor i väskan. Mystiken om vad som var på tapeten tjocknade. Jag förstod ju att vi skulle upp i det blå å yra eftersom passet skulle med, men var hade ja inte en blek om.
Det var inte förrän i tisdags när vi mötte upp på Centralen i Stockholm och min underbara tôs gav mej ett litet paket som destinationen avslöjades. Överraskningen var en resa till BARCELONA!!!





Glädjen var total! Vilken kunglig gåva!!
Barcelona rekommenderar ja varmt till alla medmänniskor där ute. En helt fantastisk stad! Ja vart positivt överraskad vart ja mej än vände.
 
Det finns nått för alla i denna fantastiska fristad. Kulturarvet var rikare i denna stad än någon annan plats jag varit på. Hmmm... kanske inte... Normandie är väl kanske ganska svårt å slå på den fronten.... men rikt var det! Fantastiskt bevarade monument, byggnader och annan arkitektur. Smala mysiga uråldriga gator som får Gamla Stan i Stockholm att framstå lite utav ett skämt.





Är man ute efter en solsemester så passar Barcelona ypperligt oxå. Ja å tösa passade på å plaska i medelhavets varma böljor medans vi var där nere. Å vilken strand sen!! Det va väl kanske inga tropiska vatten som i Thailand, men ack så skönt ändå. Å leka i vågorna var fortfarande lika roligt, trots min höga ålder=)





Å sist men inte minst, Barcelona är ju oxå numer ett Mecka för den som ligger inne med ett fotbolls intresse. Jag tänker då på Zlarra, Barcelona FC å Camp Nou. Jag fick äran att spendera en eftermiddag inne på denna heliga arena. Sitta på läktaren å lyssna till vindens viskningar om storlagna ting som ägt rum på denna magiska plats.
Det var stort mina vänner, det va stort....





Jag vill ta tillfället i akt å tacka min änglasjäl till tös för en av dom bästa upplevelser och resor jag någonsin varit med om. Bättre å mer kärleksfullare 30 års present kan man inte få. Tack älskling för att du får min värld att lysa! Du ä bäst !!



Ja känner mej förtfarande kluven när det kommer till mitt framtida bloggande. Jag får låta tiden avgöra om detta blir det sista inlägget för gott.


Fridens underbaraste flickvän!!!





Mâten!!

Var å varannan västvärmlänning går i dessa tider runt i en magisk mâtensyra, inklusive mej själv. Jag satt å funderade häromdagen på vad det är som lockar fram den där magiska mâtenskänslan.
 
När man va liten så var det ju inget grônn på saken. Mâten var ju då som en andra julafton! Det fanns ju leksaker till förbannelse! Pistoler å gevär i plast som gick sönder efter en vecka, tricky, fartgas, serpentin-spray och actiongubbar! Till råga på allt så kunde man ju även åka karusell tills magen vände sej ut å in.
Sen var det ju alltid viktigt att planera med vem man skulle gå med på mâten. Sannerligen en högtid!!
Men va är det då som gör det så magiskt i vuxen ålder? Gamla känslor från barnsben sitter nog impregnerat nånstans i hjärnbalken. Sen så brukar ju gamla vänner från förr komma hem till "base-camp" denna magiska helg, å det är alltid lika roligt å träffa dom å lyssna på deras livshistorier.

Men förutom detta då? Vad är det som lockar fram den magiska känslan?

Kan det vara att försöka ta sej fram i en brant backe (oftast med barnvagn) där folk står som packade sillar? Är det kvaliteten på varorna som säljs? Kan det vara karamellerna? Kokosbollarna? Renkorven? Lyssna på Vild-Hasses anekdoter? Den traditionella fotbollsmatchen på Tingevi klockan 15.00 på lördagen? Dom onda ryggarna & ömma benen? Stanna å kallprata med ytligt bekanta var 10:e meter? Kan det vara verklighetsflykten i öltältet? Eller kanske travet på lördagen?

Mâten var även en helig helg för mej fram tills ett par år sen, av en annan anledning i sej. Denna helg är det nämligen fullt normalt att inmundiga halvt dödliga doser av alkohol. Till varje alkoholists glädje så är det även fullt legitimt att denna helg förtära alkohol från det man vaknar tills det att man går fullständigt in i dimman, utan att någon blänger snett på en. Helst så ska man uppnå grottmongostadiet på fredag kväll å bibehålla detta helgen igenom, sjukskriva sej på måndag för att svetta å skaka av sej abstinensen så att man kan komma tillbaka till arbetet på tisdag.

Denna helg är det dock ytterst intressant å se människor med nyktra ögon, när inmundigandet av det förrädiska eldvattnet får dom att börja klättra neråt på evolutionstegen tills dom är nere på samma intelligensnivå som amöborna för några miljoner år sedan. Framför allt så är personer i detta stadie extremt sexiga.

Nu finns det ju naturligtvis individer som inte lyder under alkoholens piska, utan kan tekniken med att festa "normalt" och kan därför avnjuta ett stop mjöd eller två i goda vänners lag, släppa taget om verkligheten för en stund, skratta å sjunga. Det är ni värda i denna lågkonjunktur!!

Jag vet fortfarande inte exakt vad det är som frambringar dessa "mâtens känslor" i oss västvärmlänningar. Jag antar att alla ovannämnda faktorer hivas ner i en stor gryta, rörs om, kryddas med en smula kärlek å harmoni, så får man utsökt soppa som smakar som en magisk folkfest.

Jag tänkte som avslutning bjuda alla er som inte har haft råd å köpa, eller av någon annan anledning missat, mitt å Fredriks försök att fånga denna känsla i vår Mâtens bete.
Följ länken så kanske ni hamnar i den sinnesstämning som "Backen" ändå kräver=)

Tommy & Fredrik - Mâten

Hej på mâten!!

Fridens förtjusande renkorv!!



Rationalismens Järnbur

Jag drar mej till minnes att jag har visat min avsmak för byråkratins vidriga odör i ett tidigare inlägg, men den är värd en känga till.

Som de flesta av er som känner mej vet, så dömdes jag för grov rattfylla i januari 2006. Mitt körkort blev då indraget och jag skulle inte få ta om det förrän två år senare. Detta kunde ja bara få göra om ja kunde bevisa att ja inte drack oansvarsfullt under denna tidsperiod. Så ja började ta regelbundna blodprover för att bevisa att min lever inte va schleten. Enligt länsstyrelsens regler så skulle min läkare skriva ett intyg på att jag höll mej på banan, vilket han gjorde och bifogade mina testresultat. Denna process gick på 3400:-.

Processen upprepades ett år till. Sen så pröjsade jag teoriprovet och klarade det på första försöket. Därefter bokades uppkörning. När dagen för upprattningen kom, hostade ja upp priset för denna tjänst och klarade även detta åtagande på första försöket. Så där stod jag med körlappen i näven å tyckte att solen börjat skina i min värld igen. Ja va back on track!

Men av nån anledning så tyckte länsstyrelsen att ja skulle fortsätta ett år till med ett nytt intyg å ett fyrtal med blodprover. Mitt brott var kanske en såpass grov övertramp på lagen så att det krävdes ett extra år, tänkte jag. Så det var till å leta djupt i min ihåliga plånbok å skrapa fram den kosing som behövdes till detta ändamål.
Jag ville ju inte förlora körkortet nu när ja äntligen fått tillbaka det!

När jag väl hade betalat och kommit halvvägs in i processen så åker ja på leukemi å måste behandlas för denna sjukdom, vilket per automatik innebär att ja inte kan springa te min läkare i Arvika på möten, och ja kan inte ta de blodprover som behövs för att intyget ska kunna skrivas, eftersom cytostatika behandlingen  skulle ge samma utslag på de proverna som om ja hade supit stenhårt. Så ja ringde då till länsstyrelsen å sa som det var. Dom sa att jag skulle höra av mej när behandlingen var färdig.

Nu, inne på 4:e året nykter, så ska ja fortsätta på 3:e intyget tycker länsstyrelsen. Jag får alltså inte "tillgodoräkna" det året som gick under behandlingen, även om min nykterhet kan styrkas utav 3 läkare och även andra trovärdiga vittnen. Det är för länsstyrelsen helt fysiskt omöjligt att ta sej an det enskilda fallet å behandla en medmänniska med en smula förståelse. Vi är alla snart blott ett par siffror i någon tabell eller arkiv nånstans.

Men ja förstår dessa underbara byråkrater, dom har ju sitt reglemente att följa. Världen skulle ju rämna om inte varje punkt följdes till pricka. Dessa regler är ju till för att följas, det är ju därför dom står i reglementet.
Det finns inga omständigheter i världen som skulle kunna tänja lite på reglerna, för reglementet har ALLTID rätt!!
Om vi inte följer reglerna i blindo, vad skulle vi då följa!?

Ja jösses....härliga medmänniskor de där, paragrafryttarna. Pga dessa underbara individer så kommer mitt körkort gå på runt 14000 i runda slängar. Men jag är inte bitter. Jag är snarare besviken och förbannad på mej själv för att jag var såpass dum i huvudet som satte mej bakom ratten den där novemberkvällen 2005. Hade ja inte gjort det så hade ja kunnat använda dessa 14000 till å köpa en frän barnvagn å en rekorderlig tvättmaskin istället.

Jag avslutar med ett väldigt tilltalande och härligt ironiskt citat av författaren Franz Kafka som gav ett exempel på byråkratins underbara tankesätt.

"En arbetsuppgift kommer att ta exakt den tid som är avsatt för ändamålet"


Fridens fabulösa byråkrater!!!


Java, VB, Lisp, C#, C++, C, Pascal, Fortran, Basic.........

Första veckan i skolbänken seglade förbi snabbt som en glad Göteborgare i en optimistjolle under styv kuling. Inga riktiga lektioner eller föreläsningar ägde rum, utan hela veckan ägnades till å info-bomba oss glada studenter med diverse detlajer om det som komma skall.

Denna vecka har oxå varit informativ, men på ett helt annat sätt... ett mycket mer intressantare sätt. Idag till exempel, var det introduktion i programmeringens magiska värld. En värld jag finner ytterst intressant å ett sjuhelsikes bra sätt att bjussa hjärnan på lite hjärngympa.
Denna kurs ser ja fram emot med glädje. Men ja har dock lagt märke till att kanske 30% procent av klassen inte känner likadant.
Jag tror att en del har sökt Webb & Multimedia för att dom tycker det är fantastiskt roligt att flumma på internet, göra hemsidor med hjälp av grafiska program, göra egna produktioner som innehåller ljud å rörlig bild... men utan å lära sej VARFÖR man kan göra detta. Att lära sej IT-Design utan att kunna programmera är ju som å försöka slå Usain Bolt på 100 meter innan man ens har lärt sej krypa.
Noga i Karlskoga, det är deras problem=)

Förövrigt finner jag studielivet ytterst tillfredställande. Kunskap och förståelse är nått ja gillar stenhårt. Har just plöjt igenom 40 sidor engelsk facklitteratur angående "Security Information Systems". Jag trodde att ja skulle läsa igenom kurslitteraturen med lite ångest å en smula tristess. Men faktum är att ja finner denna 600 sidiga bok ytterst intressant. Det är faktiskt så "illa" att ja ser fram emot att få läsa i den=) Men det är ja glad för, det kunde ju ha varit tvärtom. Tänk om ja hade läst internationell ekonomi istället och skulle skriva en 60 sidors rapport beträffande Lichtensteins bruttonationalprodukt!? Då hade det nog varit en anna klang i bjällran.



Tänkte ja skulle smyga in en liten uppdatering på "The Medical Marvel" fronten.  Jag ska försöka undvika "nybliven-förälder-å-kan-lika-gärna-byta-namn-på-mina-sociala-forum-till-mitt-barns-för-det-är-det-enda-jag-kan-skriva-om" syndromet så mycket jag kan, men för å stilla nyfikna hungrar så kommer det ett par rader här.

Min nyponros var på ultraljud förra veckan för att se så att allt stog rätt till med kärleksbarnet. Det gjorde det! Det hade hänt en del sedan förra ultraljudet vill ja lova! Nu var det ju för tjyvens en liten minimänniska där inne istället för en liten böngrodd! Helt underbart fantastiskt! Det känns fortfarande för stort för att greppa å förstå... men järnspikars va mäkigt!! =)
Ja tänkte nu bjuda er på den första glimten på vår son/dotter när han/hon suger på tummen. Take a good look, för ja kommer nog inte lägga upp så många fler bilder på honom/henne på något elektroniskt forum innan jag kan få hans/hennes samtycke.... å det kan ju ta ett tag=)



H*n verkar fridfull... det bådar gott inför våra framtida livsåskådningar tillsammans under korkeken=)


Nu blir det bingen å databas läsning!


Fridens kärleksbarn å kunskap!!!


RSS 2.0