Efter en hård å slitsam arbetsvecka å en powernap rikare, tyckte ja att ja va värd en bio i afton. Så ja yrade in på sf.se å köpte en biljett till kvällens föreställning utav "The Incredible Hulk". Det stog å vägde ett tag mellan den ock Mark Wahlbergs "The Happening", men efter en lång konferens med mej själv blev det "The Incredible Hulk" , då ja å mej själv kom överens om att det är mer av en biofilm. Plus att man fick avjnuta en fem meters version av Liv Tyler spelade kanske in en smula=)
Hur som haver, ja lunkade iväg till den lokala biosalongen för en stunds avslappning då ja sprang på en gammal vän ifrån förr inne på salongen. Vi talade en smula om värdsliga ting en stund för att sedan fråga varandra vilken film var å en skulle se. Han förklarade bestämt att han å hans madame skulle avnjuta "The Happening" å ja la mina kort på bordet å myntade att ja skulle tjusa till det med "The Incredible Hulk". 
Då utbrast karln ifråga, och jag citerar: "Ja får ta dänn te vecka... ja måste se dänn här mä kärringa"
Då! Som blixt ifrån klar himmel kom ja ihåg ett gammalt fenomen som legat gömt i ett dunkel eftersom ja själv inte har haft madame på evigheter....
Fenomenet lyder som följer. När par går på bio, så är det alltid filmen som honan i förhållandet vill se som avnjuts?
Nu kanske ja överdrev en smula, men till 80% i alla fall. Va handlar det om? Handlar inte förhållanden om att kunna kompromissa? Man kan väl turas om å välja? Tänk er själva (damerna alltså) att 80% av tillfällena som det ska avnjutas bio så måste ni sitta å genomlida snabba biljakter, puffror som glöder röda, folk som dör kors å tvärs, en å annan smaskig sex scen och en jäkla hög volym! Not so fun eller hur?

Nu lider ju inte ja av detta fenomen, utan får avnjuta vilka filmer ja själv vill=) Men till eder som lider av denna styggelse till fenomen säger ja: Det handlar om att ge å ta mina vänner, det handlar om att ge å ta.

Fridens liljor!