Så här ligger det till mina kära vänner. Dom stora grejerna som var på gång som ja skrev om i förra inlägget, var en resa till Thailand för å ladda dom mentala batterierna efter behandlingen, en grand finale innan ja åter träder in i arbetslivet igen. Den förtjusande resan skulle ha startat den 28:e november, D-Day, och varat fram till den 22:a december. Men som ni alla säkert vet så hyser den Thailändska befolkningen stort agg mot deras regering å premiärminister av nån anledning som ja inte har orkat doktorerat i riktigt. Men tydligen ogillar dom denne individ till premiärminister såpass mycket så att dom ockuperar flygplatserna i Bangkok. Vårt plan som skulle föra oss till detta förunderliga land skulle nämligen ha landat i denna stad, så pga av rådande omständigheter blev den flighten inställd.



Min kära kusin Morgan ringde å språkade med mej under tiden då ja var inlagd på hospitalet i somras. Samtal ägde rum där vi diskuterade världsalltet, balkongbyggen å planlösningar. Han sa då att när ja blir frisk nog skulle han bjuda mej på en resa till Thailand. Han är en man som står vid sitt ord. När flyg efter flyg började ställas in, så letade han  upp nya biljetter som ändå kunde ta oss ner till dom vita stränderna. Nytt avresedatum blev nu istället den 4:e december. Tack Morgan, det är en kunglig gåva du gett mej som ja sent kommer glömma. Ja ska försöka betala tebax detta så gott ja kan. Om inte ekonomiskt, så ska ja försöka ge tebax allt ja kan i vänskap å happy thoughts!

Istället för Bangkok  kommer vi nu landa i Surat Thani, vilket ligger 47 mil söder om Hua Hin där vi ska bo. Undra om man kommer få åka i en sån där megaöverfylld buss där folk har med sej höns, grisar å dylika ting? Ytterst slitsamt i så fall, men ack så intressant upplevelse=)




Väl framme i Hua Hin har ja minst 3 veckor (beroende på vissa omständigheter) på mej att lapa sol, vandra på vita stränder, ta förtjusande kort på mångt och inget, utforska omgivnignen, bada i kroppstempererat turkost vatten, umgås med sköldpaddor, spendera dagar med att endast sitta under ett palmträd å filosofera, gå i flipp-flopp tofflor, badshorts å bar överkropp dygnet runt å köra motorcykel i vänstertrafik=)
Vad ja däremot ICKE ska göra är å prova all "spännande" mat? En del människor som tycker om att resa brukar säga att halva nöjet med resan är att prova på ny å spännande mat!? Ja har aldrig förstått tjusningen i detta fenomen? Kan bero på att ja kanske är nordens mest kräsna individ när det kommer till mat, men ja är glad för det=) I en perfekt värld så skulle det svenska köket följa med en varthän i världen man än sej vände=)
Här kommer lite smakprov på vad som komma skall, dock icke i matväg, utan bilder ifrån Hua Hin.

  

  

Om himlen finns, så skulle ja kunna tänka mej en evighet där om det såg ut så här=)
Sinnesfrid mina vänner, allt handlar om sinnesfrid.......

Nu blir det ett parti Yatzy å sedan bingen=)

Må fridens änglar vaka över Eder alla!
Tommy

I fredags fick ja förmånen att umgås med mina goda vänner Jansson å Persson. Det va aplänge sen ja träffade dessa gossar, så kvällens sammanstrålning var extra lattjo pga av detta faktum. Vi satt å språkade om ting som har varit, ting som kommer att vara och ting som är. Ytterst trevligt! Eftersom Jansson ligger inne med en Sauna i sin kåk så hade han  vridit upp temperaturen i denna så vi kunde avnjuta ett stycke bastu moment. När det va min tur å ta en fördusch så va ja tvungen att släppa på trycket i urinblåsan först. Eftersom man enligt tradition badar bastu naken, så skrider  ja fram till porslinskoppen likadant. Väl framme blir ja helt paff!? Vart i allsin dar ska ja göra av höger handen!? Eftersom man inte har nåra brallor å hålla uppe så blir ju högerhanden till övers när man urinerar naken? Ja kan junte använda tvåhandsfattning för ändamålet, det känns lite överkurs. Så där står ja å får en mentalblock å kan inte prestera! Efter ett tag kom ja på den briljanta idén att ja kan ju sätta mej ner å låtsas att ja gör nummer två så ja lurar hjärnan. Det funkade! =)
Käre tid! Det va nått av det flummigaste ja vart med om, men sen vart det basta av så att det stog härliga till=)
Något senare avnjöt vi ett välförtjänt skrovmål i form av tacos! Nått utav det gudomligaste som finns i matväg!



Ja måste ta av mej hatten i ren beundran å säga att herr Jansson har lyckats med å renovera toaletten i kåken till en ljuvlig fristad! Hade ja bara haft en tv oxå så hade ja kunnat tänka mej att bo på denna toalett!

  

Efter att vi käkat vår egen vikt i tacos satt vi å pratade ända fram på småtimmarna å mös så som vi karlar bara kan=) Fantastiskt trevligt!
Tack Jansson å Persson för en fantastiskt trevlig afton, den hamnar i minnesboken!

Imöra är det dax för en trip te hospitalet igen. Måste dansa te blodlabbet för å kolla om blodvärdena fortfarande är på rätt köl. Hoppas det, för ja vill verkligen inte ha "några steg tillbaka" just num för nu är det stora grejer på gång mina vänner....stora grejer=)

Nu ska det avnjutas "Da Vinci-koden" på 3:an, förtjusande med lite mystik så här på en söndagsafton=)

Fridens liljor!!

Kom ska ja berätta, nu är det stora grejer på gång mina vänner!!! Sitter ni ner? Håller ni i hatten? Håll ett hårt tag i sargkanten!! JAG HAR FÅTT TEBAX MIN SKÄGGVÄXT!!!! Ack så fjunig än så länge, men det växer iaf=)

 

Titt så fagert "moppemuschen" glänser i aftonsolen!!



Ja säger bara en sak.... fantastiskt. Det känns fantastiskt!! =)

Happ, det va väl bara det ja ville förmedla.

Fridens Moppemuschar!!

Då har ännu en alldeles förtjusande helg passerat . Denna helg tog ja å herr Reuthenberg tillfället i akt å ärade vår vän Elin med ett besök i den Kungliga Hufvudstaden. Ja å Elin hade biljetter till premiären på den nya "Free Radicals" filmen på fredan som dom visade på München Bryggeriet. Pga sent påkommet besök så fanns det inga biljetter kvar te herr Reuthenberg, men han var glad för det=)



För de olärde så är "Free Radicals" en serie av filmer, det kommer en varje år, typ, där världens främsta extreme skidåkare åker runt till världens snöbeklädda kullar å berg för å visa varför dom tjänar multimiljonbelopp.
Detta va en fantastisk upplevelse!! Inte ett bakåtslick eller rosa skjorta så långt ögat nådde, utan stället kryllade av likasinnade skibums. Det påminde om den härliga stämningen som förekom bland alla medarbetare när ja jobbade uppe i Sälen. Helt underbart=)

Lördagen spenderade vi på stan. Eftersom det inte är så ofta man är i Stockholm så tog ja tillfället i akt å styrde upp ett möte med Ulrica. En fantastisk rolig jänta ifrån Karlstad som flyttat te Stockholm för å plugga sej klokare. Vi tänkte ta en fika å filosofera om världsliga ting, men å hitta två lediga stolar på ett fik i centrala Stockholm klockan två på en lördagseftermiddag va lika enkelt som å hitta Usama Bin Ladin sittandes bakom en sanddyna i Sahara drickandes en välkyld Ramlösa på burk!! Det va dock trevligt som få å träffa damen igen.

Senare på kvällen styrde herr Reuthenberg upp en rekorderlig middag som vi åt oss vindögda på. Mättheten vart total!! Å så offantligt gott det va!! Lite senare kikade ännu en gammal "Sälen jobbar kompis" förbi som en frisk fläkt, Danne "X1" Erixon!! Vilken fantastik person! Han skulle nog kunna få världens mest deprimerade människa att slå bakåtvolter i ren lycka=) Hur som haver så avslutade vi aftonen med en vänskaplig match i biljard, där det bästa laget vann naturligtvis=)



På söndan skulle Elin hem te Örebro för å käka en "fars dag middag" med mor sin......NEEEEEEEJJEEEE!!!!!!! Med far sin! Hennes tåg gick två timmar före mitt å Reuthenbergs så vi tog tillfället i akt å yrade omkring i Gamla stan en smula innan vi tuffade hem till skogarna igen. Fantastiskt mysig stadsdel det där, man kan nästan känna dom historiska händelserna som ägt rum på dessa smala gator när man knallar runt å filosoferar där.



En reflektion: Av nån konstig anledning så är alla "Native Stockholmers" nått så grad inni helvete stressade!? Det är som om dom kör  nån typ av "Den som hinner med mest grejer å får flest hjärtattacker innan han kolavippar vinner" tävling!? Ett exempel: Efter att vi gått av ett tåg på tunnelbanan å skulle ta rulltrappan upp till marknivå så stog ja till vänster i rulltrappan å småpratade med mina vänner. Plötsligt skvätter till ja av ren skräck!! Bakom mej står det en "mogen" kvinna å flåsar, flaxar med armar å skrålar som nån annan mentalt labil vrålapa å menar att ja står i vägen!? Mållös tar ja ett steg åt sidan å damen flaxar förbi å frustar som en skadskjuten åsna. Tydligen så är den vänstra sidan i en rulltrappa "the fast lane" i Stockholm. Ha!? Hur jävla bråttom kan man ha? Va tjänar man på att gå i en rulltrappa!? 2 sekunder?
Ja jösses... ja tycker synd om dessa sönderstressade männsikor, dom kan inte må bra i själen.....


Igår gjorde ja ett kärt återbesök till hospitalet för att ta blodprover för å se om min benmärg sköter sitt jobb. Tydligen så har den tagit sitt jobb på allvar efter cellgiftsbehandlingen, för alla värden stiger i en takt som läkarna anser vara tillfredställande. Helt fantastiskt!! Ja börjar märka att värdena stiger för nu kan ja ta alla trappsteg upp till min lägenhet på 3:e våningen utan att vila i ett halvår när man väl kommer upp. Hur gôtt som helst!!!
Ja såg en sjuksköterska i korridoren som jobbade på avdelningen när ja va inlagd å då slog det mej. Ja saknar dom glada själarna som jobbade där. Fantastiska människor!

Läskeblask!! Ja måste ha läskeblask!!!!!

Fridens liljor!!!

Då har ännu en förtjusande helg passerat. Ja, lellebror, Svantorp, å Jånne tog lellebrors Beemer å tog en roadtrip ner till Götet för å avnjuta en konsert med In Flames. Nerfärden gick som smort, det enda flummiga som hände på nervägen va att det låg en bil oroväckande upp å ner i diket strax efter Färgelanda.

Väl framme parkerade vi på Heden å knallade till vårt utomordentligt fantastiska hotell, Scandic Opalen!! Hade ja råd skulle ja bo varannan månad på hotell! Alltid rent, nytvättade sängkläder varje dag, tv å internet, badkar å det bästa av allt.... FRUKOSTBUFFÉ!!! Jag njöt av varje sekund=)

  

Vi satt å förvärmde på hotellet innan det va dax för kvällens klimax, IN FLAMES PÅ SCEN!!! Ja måste erkänna att den här konserten inte vägde lika mycket som den på Arvikafestivalen, men en fantastisk upplevelse ändå=)

  
 

Sen att Sonic Syndicate var förband skadade ju inte heller. Dom lirade låten, "Denied",  som fick "jävlar anamma" känslan att komma tebax när ja va nere för räkning en sväng när ja hade fått min första cellgiftskur.
Om bibelns "himmel" finns, så måste det va så här det måste kännas att befinna sej i den=)




Efter konserten traskade vi iväg till Sticky Fingers för den oficiella In Flames efterfesten. Satan i gatan, en sådan nattklubb skulle det finnas här i stan... sicket gill! Fantastisk musik å fantastiska människor! Där fanns det inte nått bakåtslick eller rosa pullover så långt ögat kunde nå!! Vilken känsla=)
Ja träffade även en mycket god vän från forna dar där inne oxå. Synd att karln inte bor kvar här i stan, en ytterst rolig människa att umgås med=)

På söndagen styrde vi kosan mot dom värmländska urskogarna igen med frid i själen å stora leenden på våra läppar. Då hade man fått ännu ett minne att ta med sej när man ligger på Kvarnåsen på räkenskapens dag=)

Ja säger som Leo Di Caprio så vackert myntade i filmen Titanic: Make each day count!!
Så länge hälsa å pengar räcker till, ta vara på dagen som givits dej å gör det som faller dej in=)

Må fridens stjärnor lysa över Eder!!
Tommy