Ta Ställning!!

Hmm...svårt..två hemska saker att råka ut för båda två. fysisk är ju mer direkt farligt..men psykisk är inte trevlig att råka ut för heller då man bryts ner totalt tslut så..

vilka svåra frågor du ställer! ler

jag förstår exakt hur du menade med att det är lika hemskt vem som än blir mördad,att de fokuserar just på kvinnor tror ja har me att göra att d ju är bra mkt vanligare att män ger sig på kvinnor än tvärt om..även om ja vet att d oxå händer..

Svår fråga. Då jag egentligen inte blivit direkt utsatt av något av dom så har jag svårt att veta hur de kan kännas. Men jag tror att jag är mest rädd för att bli utsatt för psykisk misshandel. Jag tror att den inre smärtan är svårare än den yttre. Och den är nog svårare att läka.

Definitivt psykisk, det måste vara det allra värsta.

Jag blir "hellre" utsatt för fysisk smärta. Ett blåmärke eller ben läker. Låter som jag tycker att det är en bagatell att få stryk men så menar jag inte.

Den psykiska smärtan verkar stanna livet ut. Ett blåmärke som aldrig försvinner. Det sitter kvar och förstör fan ens liv.

Psykisk är den svåraste att hantera. I alla fall har det varit så för mig. Den psykiska misshandeln fick mig att tvivla på mig själv och även att stanna kvar. Jag ville bättra mig, jag ville bli den han inte så ofta sa att han hatade..

Dock var det den fysiska som fick mig att gå. Där var det nog.

Jag personligen tar fysisk misshandel för det har ja råkat ut för inte så farligt.Psykisk misshandel tror ja tar lång tid att läka.

En smäll på käften gör ont. Det kan tillochmed göra svinont. En misshandel är jobbig att ta sig igenom, men jag tror att det som är jobbigast är det som sitter i huvudet, det psykiska. Blir du påhoppad på gatan eller misshandlad av din partner så läker skadorna relativt fort men det som sitter kvar är rädslan. Känslan av förföljelse och av att behöva kolla sig över axeln varje gång du lämnar hemmet.

Förtryck, förnedring och psykisk misshandel däremot läker inte lika lätt. När en annan människa under en tid utsätter någon för detta förändras till slut dess beteende. Den psykiska misshandeln blir sanning. Du är inte lika mycket värd, du borde inte göra på vissa sätt m.m

Detta är för mig så mycket värre än en smäll på käften.

Jag får lov att hålla med flera av de föregående talarna. Carrolie la fram orden perfekt. Jag tänker så här; All fysisk skada läker, så småningom. Psykisk misshandel beroende på hur grov den är, kan man bli tvungen att bära på resten av livet. Dock måste jag tillägga en sak, är jag ute och vandrar och någon vilt främmande person med onda aningar dyker upp, då tar jag hellre ett och annat glåpord, än blir påhoppad och slagen till backen. Men sker misshandeln mellan "hemmets trygga väggar" så ja, som sagt tidigare, där läker de fysiska skadorna snabbare. (fast de är klart, även ett slag är ett svek och i sej även en psykisk misshandel)



Mvh

/en som tyvärr fått sin del av både psykisk och fysisk misshandel. Men står på fötterna och har tagit sej långt idag!



ps, tack för en givande blogg. Som både bjuder på leenden, tankeställare och funderingar.

fysiskt misshandel blir också psykisk misshandel, ett slag sätter sig också i skallen så det finns inget det ena eller andra och utsidan läker fortare än det som finns kvar på insidan, det tar år att läka.

Tack för era delningar mina vänner! Jag kan säga att ja håller med er. Både fysisk å psykisk misshandel kan kväva livsgnistan tills den slutar spraka. Ja tror dock att den är bra mycket svårare å få tänd på igen efter en långvarig psykisk misshandel. Själen måste få lysa!!



Fridens liljor!

Hej,



Det finns massor att läsa om psykisk och fysisk misshandel på www.tuvaforum.se

Kanske du skulle vilja skriva om den, eller länka till den?



Vänligen

Maria