Acceleration Som En Pormask!!

Det där dritjârne ja yra om i förra inlägget lyser med sin frånvaro. Det går bannemej undan när hantverkare är i farten! Blinkar man så kanske man missar nått.... eller icke. För exakt en månad sen bröt dom upp golvet å demonterade allt vad vattenrör heter där inne på tryckeriet. Porslinstronen fick dock va kvar så man kan kunde utföra sina naturliga behov ändå. Man fick spola manuellt med hink å vatten när ärenden hade uträttats bara.
Imorse så kom det en nisse som skulle spackla golvet för imôra skulle han nämligen lägga ny matta.
"Redan?" frågade ja förvånat.
"Ja" sa han lika förvånad.
Anyhow, för å ett göra ett regelrätt jobb så var han tvungen å ta bort porslinsfotöljen, så nu lever man en smula spartanskt må ja säga. Lättare "jobb" gör ja nu i slasken i köket. Ja bara hoppas på att ja inte behöver göra några "tyngre jobb" innan den magiska stolen är på plats igen. Hur skulle det se ut om det ringde på dörren å så sitter ja där med röven i diskhon? Ve å fasa! Men man får skatta sej lycklig ändå. Det finns ju folk som inte kan utföra sina naturliga behov på ett naturligt sätt överhuvudtaget.

I förrgår följde ja å lellebror med storebror på en roadtrip te Hovden i Norge som moraliskt stöd. En nätt liten resa på sisådär 110 mil. Vi åkte att å fram under dagen för han skulle hämta nåra attiraljer som blev kvar sist gång han va där.
Efter ett par mil så åkte vi förbi en hästhage där det stog ett par spänstiga fullblod. Men det var allt dom gjorde, dom stog. Dom rörde inte en fena! Bara stog! Inget svaj på svansen, inget nickande på huvudet, inget ruskande på manen! Ingenting! Bara stog! Flummigt som lim!
Då slog mej tanken... tänk om vi människor bara skulle ställa oss sådär. Helt tvärt! Å stå så i en timme eller två. Bara stå!
Tänk å gå in på MittiCity till exempel, eller Bergvik, å så kan man se en massa individer som bara står!? Ytterst egendomligt!
Nu kanske dessa kusar i hagen vi åkte förbi stog å nanna, men ändå. Rolig tanke om alla bara helt tvärt ställde sej still å stog=)

Några mil in i norge så åker man ju på å betala "Toll avgift" lite här å var. Detta är för mej obegripligt. Jag antar att dessa pengar ska gå till underhåll av vägar å alla tunnlar som landet ligger inne med. Men dom pengarna bygger dom nog "Hytter" uppe i fjälla för å stickar "lusekofter" å dricker pils för. För till vägarna går dom då inte. Man skulle ju även kunna tro att ett av världens rikaste länder skulle kunna "uppdatera" sina vägar istället för å köra runt på dom asfalterade kostigarna som dom gör nu, men icke.



Sen är det ju inte konstigt att norskarna vill ha svensk arbetskraft, några som har en smula arbetsmoral. På hemvägen åkte vi genom Oslo, å där pågår ett vägarbete vid infarten, ifrån Årjängshållet sett, som har pågått ett par år nu. Å ska man vänta lika länge på det vägarbetet som när norskarna byggde motorväg mellan Mysen å Askim så får man nog avnjuta en funktionerande trafikerad infart nån gång vid nästa millenieskifte. Ja jösses, om norskarna jobbade saktare skulle dom nog gå tillbaka i utvecklingen. 

Men dom har en helt fantastisk natur dock=)






Sen vill ja avslutningsvis ta av mej hatten i ren beundran. Ja riktar min beundran till Arbetsförmedlingen, Bygg29:an å Byggnads A-kassa för deras fantastiska sätt att samarbeta, delge nödvändig information och att dom gör allt som står i deras makt för att göra livet lättare för människor i finansiell nöd.
Lellebror blev arbetslös i mitten av december. Han fick stämplingskorten idag, 3 månader senare. Å det var ifrån Alfa-kassan, inte hans "egna" a-kassa. Enligt paragrafryttarna som ja nämnde här ovan så var vissa papper inskickade på fel sida om ett visst datum, så det var totalt fysiskt omöjligt att få bidrag via dessa instanser. Härlig medmänsklighet det. Det är tur att dom finns å hjälper till.

Hoppsan Kerstin! Klôckskâpe har i skrivande stund hunnit bli halv två på morgonkvisten, nu får det jaggu bli ett par avsnitt "Scrubs" innan bingen sjunger mej till sömns=)

Fridens norskar å härliga instanser!

Det vankas dritjârn!!

Ja har inte haft några flummiga tankar eller livsåskådningar på ett tag nu, så skrivandet på denna plats har lyst med sin frånvaro. Jag kunde ha skrivit något varje dag, men då hade det högst troligt blivit på ett sätt som ja sett många andra skrivit sina bloggar. Inget ont om dessa bloggare, får dom ut nått utav det å det finns läsare som tycker om att läsa dessa bloggar så är ingen gladare än jag. Jag kan beskriva min dag å försöka visa hur en sådan blogg skulle kunna se ut.

"Idag vaknade jag av att en gammal arbetskamrat började föra en konversation med mej per SMS. Sådant tycker jag inte om. Jag var trött. Jag låg kvar en stund och var lite irriterad över att han hade väckt mej. Sen gick jag upp. Jag tog på mej mina slapparshorts och sockarna. Höger sock först, sen den vänstra. Gick in till köket och satte på en kopp kaffe. Jag väntade tills det var färdigt. Sen drack jag. Det var gott. Det var Zoega kaffe som jag köpte på ICA Viken för 35kr.
Vid tolv tänkte jag äta frukost. Jag valde att äta två skivor grovt bröd med smör, skinka, ost, gurka och paprika. Till detta valde jag att dricka Go morgon apelsin juice som jag hade köpt till ett förmånligt pris på Pekås. Det var gott. Jag blev mätt.
Ikväll var det första matchen i slutspelshockeyn. Jag tittade på matchen mellan Färjestad och Brynäs. Detta gjorde jag för att jag håller på Färjestad. Jag ringde å bjöd in David för att se matchen men han kunde inte för han skulle repa med sitt band. Men det gjorde inget. Färjestad vann ju ändå. Heja Färjestad!

Nu kommer jag inte på något mer att skriva om.

Ha det bra!"

Denna skrivstil är ganska informativ men nått så gruvsamt tråkig att läsa. Men som sagt, det är ju bara min åsikt. Är dessa bloggskrivare å dess läsare glada så är ja glad=)

På tal om informativ text=) Ja kan förmedla allmänheten om att ja är ett steg närmare att få en funktionellt dritjârn! Nu har avfuktaren stått å tuggat sen den 13:e februari. Nu ska bara hantverkare anlitas till å lägga nytt golv innan man återigen får sitta i lugn å ro på sin porslinstron å läsa Illustrerad Vetenskap! Att få duscha när man själv behagar kommer ju inte sitta helt fel det heller=)



Trots rådande ekonomiska kris, brist på jobb å inget dritjârn så är livet ganska förtjusande ändå. Man har ju hälsan, en fantastiskt go madame, familj å underbara vänner=) Å det är ja oerhört tacksam över, det är ju inte alla som har den lyxen i livet....

Avslutningsvis så vill ja dock vända mina taggar utåt å önska alla paragrafryttande byråkrater på sina powertrips allt ont i världen, speciellt kronisk analklåda. Å så vill ja även ta tillfället i akt å framhäva min avsmak för det svenska rättssystemet som sköts utav bittra, blåögda människor med storhetsvansinne.
Ibland funderar ja starkt på å köra en "Into the wild".....

Fridens fantastiska dritjârn!

Du gamla, du fria, du fjällhöga nord.... eller?!

Jag kan med stolthet säga att mitt hjärta å själ tillhör dom djupa Värmlandsskogarna här i det fjällhöga norden. Jag har hunnit med att få avnjuta en del alldeles fantastiskt vackra ställen runtom i världen, sådana ställen som nästan endast finns i sagornas värld. Ja vissa ställen har nästintill kunnat vara paradiset i den renaste form. Men det är ändock en speciell känsla som fyller ens kropp å själ när man åter träder in i dessa djupa, magiska skogar. Jag känner som "Värmlandsvisan" beskriver så vackert, "Här vill ja leva, här vill ja dö". Trots all denna patriotiska kärlek till min hemnejd, så hände det någonting i morse som vände upp å ner på min värld å skakade mina grundvalar! Kom ska ja berätta!!

Min käre storebror har en brinnande passion för alpin skidåkning. Nu ville ödet honom så väl att han fick möjligheten å jobba nere i Valdos i Shweiz inom denna gren. "Fasen va härligt!", tänkte ja när han tog sitt pick å pack och drog söderut för att avnjuta lite skidåkning bland riktiga alptoppar en sväng. Ja tänkte inte så mycket mer på det förrän idag när det damp ner ett mail i min elektroniska postlåda. Som ett skenande godståg slog mej bilderna rakt upp i fejjan när ja öppnade mailet!!!! VILKA BILDER!!! VILKEN SNÖ!!!  Å HUR MYCKET SNÖ!!!!! VILKET LANDSKAP!!!!!! VILKET VÄDER!!!!!!! VEM VANN "PÅ SPÅRET" 1994!!!???

Det som skakade mina grundvalar var frågan som ekade i min hjärna, som om någon stog med en megafon inne i katedral skriker för full hals!
Frågan var: Va i hela fridens rike gör man i ett blaskigt å grått Sverige när det finns sådana här platser i världen!?

Bilderna talar för sej själva..... luta er tebax..... titta.....å njut!!!


TITT PÅ SNÖN VÄL!!!








Tänk vilken underbar stillhet som råder en vindstilla dag där bland topparna. Åka skidor dagarna i ända, sitta vid den öppna spisen på en fluffig skinnfäll på kvällarna å grilla korv med madamen. Kanske idka lite älskog om ömsesidig lust finnes. Ja järnspikars! Det hade vart nått det, mumma för själen! Bra jobbat bror, det är du värd!

Men ja är inte bitter, ja ser nämligen att det faller ett par flingor utanför fönstret i skrivande stund. Om man har tur så kanske det faller såpass många flingor så att man iaf kan få ta en tur med pulkan nerför nån slumpmässig kulle i området=) I värsta fall kan man ju alltid ta 740:n hem te Årjäng å sladda på isen=)

"Högt uppe på berget, finns ingen affär"
"Så om du ska handla, ska du inte va där"

Fridens fantastiska alptoppar!!

Landsvägens riddare!!

Som orädda och nobla riddare skrider dom fram på rikets alsfaltsbeklädda farleder i sina multiaxlade tappra "springare". Föga bryr dom sej om gemene lekmans tidsram, utan dom skrittar fram i ett bekvämt harmoniskt och sakta mak på max fem och sjuttio kilometer per timma. Då rådande årstid som oftast icke tillåter att utmana dessa nobla landsvägsherrar i en våghalsig förbipassering, så får man skatta sej lyckligt lottad att man får äran att ligga bakom dem i det salthaltiga smutsmoln de lämnar så generöst efter sej.
Skulle en kilometerlång raksträcka uppenbara sig i fjärran och man helt ofrivilligt utför en impulsomkörning, så gråter man lite tyst i sitt inre för att man måste lämna denne nobla riddare och hans tappre "springare" bakom sig.
Men om man har lite medvind i seglet, så stöter man förhoppningsvis på ännu en utav dessa väktare av landets vägar någon kilometer längre fram. Om ödet vill en väl och alla stjärnor står rätt, så kan man även erbjudas upplevelsen att få hamna i baksuget på inte 1, inte 2, men 3 utav dessa fantastiska landsvägsryttare. Pga att de som regel ligger ganska tätt ihop när dom skrider fram i tiden så sakta och graciöst som möjligt, så minskar ju risken för omkörning relevant, eftersom det då krävs en raksträcka av en längd som det endast skrivs om i sagornas värld. Förhoppningsvis så slingrar sig även vägen såpass mycket så att en förbipassering blir både fysiskt och teoretiskt  ogenomförbar.


Se så graciöst han skrider fram och tar med all rätt upp hela höger körfält.


Det är inte ofta, men ibland har man den lyckliga turen att hamna bakom en nobel riddare samtidigt som man möter en.


Se så fantastiskt!!! 3 i rad!! Lyckan var total!!

Att hamna bakom dessa landsvägens riddare när jag åker till och från jobbet är en ren ära.... ja något utav det bästa jag vet faktiskt. Jag önskar bara att det hade funniys mer utav dessa landsvägens riddare.... de är ju alldeles....alldeles..... alldeles underbara.....


Fridens ironiska liljor!

Lite om en del...

Ja tänkte börja med å nämna att den så kallade "cliffhangern" ifrån förra inlägget kommer ja låta ligga i osotad spis, då ja känner att den historian endast är till för väl valda öron. Så skvallertörstiga individer får gå å köpa en påse snask för å lindra begäret istället.

Över till nått helt annat. Diverse omständigheter i min, å mitt hjärtas fröjd å glädje Åsas vardag, har gjort så att vi nästan har träffat varandra varje dag nu i två veckors tid. Det har varit en alldeles förtjusande tid må ja säga. Det va väldigt länge sen värmen i hjärtat å friden i själen va så stor. Detta lyfter ja tacksamhetens hatt för, å bugar i ren ödmjukhet Åsa! Det vart tämligen tomt i Nilssons Palace Of Love, i själen oxå för den delen,  när hon igår lämnade dom värmländska skogarna för å bege sej tebax te Söders höjder igen.
Ja fick dock ett rekorderligt glädjande besked per yuppienalle alldeles nyss om att ja kanske kommer berikas med ett besök av min fantastiska stjärna redan till helgen igen!! Det är ju så glädjande att ja måste nästan hjula en smula=)

Annars så ligger vi inne med en något besynnerlig arbetssituation på jobbet. När vi hade som mest å göra, strax innan ja blev inlagd på sjukan, så byggde vi 4½ maskin i veckan på min bana. Idag startade vi bygget av första maskinen sedan julledigheten. På Volvo i Arvika ligger vi inne med en lyxighet som dom kallar för "Kundtid", som i folkmun kallas för "gå hemma med betalt". Det är nått jox som Volvo å facket har kommit överens om när det finns dåligt å göra. Hur som haver, idag dansade ja upp som en lärka strax efter 5 snåret å yrade iväg norrut te Arvika för å slita lite å gruvan å förhoppningsvis känna mej en smula nöjd efter ett hårt dagsverke. Men icke....  väl framme så sitter ja å grabbarna å väntar på chiefen för å få order om vad som skola göras under dagen. Han anländer å meddelar att det finns föga att sysselsätta sej med å återkommer med ett tydligare besked vid lunch. Det blev till å sitta som en kakepeck å glo i väggen fram till lunch å invänta denna information. När klockan slår 11 så kommer han med beskedet att vi får gå hem å stämpla "Kundtid". Exakt samma händelseförlopp har repeterats tre veckor i rad nu! Det känns faktiskt som att sådan information skulle kunna ges per telefon!? Men icke.... man måste dura iväg 7 mil i schlete väglag strax före 6 på môran, hoppa i blåstället å sitta som en starehôlk å glo i väggen i ett par timmar, få ett besked, hoppa ur blåstället å dura dom samma 7 milen tebax igen. Visserligen är det mysigt å ratta runt "Navy Seal" över Värmlands nejder, men det är ju faktiskt tid som man kan spendera på andra äventyr!? Ja tycker faktiskt det är lite bad form mina vänner, det är bad form.... Men ja är inte bitter för det, man ska ICKE!! va biter=)

Så idag slutade ja vid lunchtid å rattade söderut te Sola igen. Å sol var det verkligen! Vilket fantastiskt väder denna måndag bjöd på må ja säga! Om varje vinterdag såg ut som dagen idag så välkomnar ja vintern med öppna armar. Nu ter sej ju tidens vinterdagar lite annorlunda än vad dom en gång gjorde. Slaskiga vintrar har ja inte mycket till övers för.
Men va gör väl det när dagen idag var då fantastisk=) Ja å lellebror tog en tur ut te ett av mina favvoplejs, Göteborgsudden, för å avnjuta friden i naturens underbara skådespel.















Föga bryr man sej om världsliga problem när man får uppleva sånna här dagar å ögonblick. Man finner sin plats i världsalltet å är ödmjukt tacksam över att moder jord låter en gästspela en stund på hennes glob.

Nepp, nu blir det till å luta sej tebax å se va nästkommande timma har å erbjuda=)
Ja önskar eder alla lycka å kärlek! Förutom Johan Svensson i Umeå, han önskar ja nån tropisk könssjukdom, tandlossning å benskörhet!!

Fridens underbara liljor!!!

7:th Heaven!!

Det va nåra dagar sen ja kladdade ner nått här i detta anteckningsblock på det världsvida nätet. Detta har en alldeles naturlig å underbar förklaring. Jag har varit å hälsat på en tindrande stjärna i Stockholm, vem har då tid över till å skriva blogginlägg när man har fullt upp med å va glad som en lärka=)
Det var en fantastisk vistelse på Söders Höjder i Miss Mills Palace of Love, men vad vi sa, vad vi gjorde, va vi tänkte, vad vi kände, tänker ja lämna osagt. Nått måste man ju få förvara tryggt i själens kassaskåp=)
Det enda ni behöver veta är att friden i själen var total å lyckan likaså=)
Tack Åsa för att du finns, du värmer en frusen själ!



Jag vill även passa på å ta av mej hatten i ren ödmjukhet å tacksamhet för hjälpen i den ofrivilliga knipa ja hamnade i förra veckan. Mormor, mor å moster.... ni är alla änglar!! Speciellt du mormor... du är bannemej en ärkeängel!!

Detta blir en kort inlägg, det händer lite saker under veckan som ja kommer å dela med mej av. Den som väntar på nått gott;)

Fridens underbara liljor!


Härlig start?

Det har vart en ganska intressant vecka det här, kom ska ja berätta! Eftersom ja har vänt på dygnet nu under tiden som ja har varit sjukskriven så blev det ingen skönhetssömn när söndagen blev måndag precis. Ja tryckte av snooz funktionen i sömnen när ja skulle studsa upp vid 05.20, men av nån märklig anledning vaknade ja av mej själv 25 minuter senare. Så det va bara te å sätta in öga å hoppa in i "Navy Seal" å dura iväg norrut mot gruvan. Ja kom dock inte långt.... vid Bergviksmotet började nämligen "Navy Seal"  hosta å frusta nått så innibaljan, tills han till slut gav upp i en sista dödsryckning och parkerade sej lugnt å stilla vid sidan av vägen. Redan försenad till gruvan började ja brainstorma på en lösning på denna incident. Ja kunde junte knalla på E-18 tebax te Statoil mitt i morgonrusningen, dessutom så skulle det ta på tok för lång tid. Så först ringde ja te storebror för å höra om han kunde finna i sitt hjärta å studsa upp ur bingen å yra ut med en dunk bränsle klockan 6 på môran. Då inget svar kom från andra sidan tråden fick ja försöka komma på en annan lösning. Då provade ja å ringa lellebror. Han var hemma eftersom det råder brist på jobb i norge för tillfället pga denne vådlige lågkonjunkturen vi ligger inne med. Hans "Beemer" var dock på lagning så han blev tvungen å ringa en taxi efter att han gnuggat gruset ur ögona. Efter att detta var uppklarat så satte ja mej till rätta i "Navy Seal" för å invänta undsättning. Då ringer storebror upp, ja förklarar läget å han säger att han kan styra upp medel för å lösa denna situation. Vi lägger på å ja ringer snabbt som ögat upp lellebror för å säga att han är off the hook. Han gäspar å yrar tebax till bingen igen. Efter en halvtimme kommer storebror med dom magiska dropparna som behövs för å väcka liv i "Navy Seal". Ja tackar min bror ödmjukt för denna heroiska insats, startar "Navy Seal" å brummar iväg norrut... igen. Ja blir tvungen å svänga inom Kil för å fylla upp tanken så ja tar mej ända fram te gruvan innan ja förtsätter resan.

När detta va gjort så var ja en timme försenad, å med 20 centimeter nysnö på vägarna så var det inte så lätt å köra ikapp nåra minuter heller. Ja hamnade som 3:e bil i en liten karavan på 4 bilar som tuffade fram genom snöyran i ynka 60 kilometer i timmen. Ja fann mej i denna situationen i två mil ungefär, så när vi kom fram till Högboda rakan så tänkte ja nu va det dax för en omkörning. Så ja signalerade vänster, dängde i växellådans fjärde växel å tryckte lite lätt på gaspedalen för lite acceleration å bytte körfält. Föga visste ja att den accelerationen skulle bli för stor så att bakhjulen tappade fästet å generade en sladd som ja lyckades häva, men då kom det en motsladd åt andra hållet, ja lyckades häva den oxå men hamnade tebax på fel sida vägen, ja slungades slutligen tebax till "min sida" av vägen å kraschade högersidan rakt in i vägräcket . Vilken jäkla smäll!! Jârn mot jârn är en öronbedövande ljudupplevelse=) Den första tanken som slog mej efter första sladen  var: "Åh nej, inte diket, ja är ju redan försenad", vid andra sladden tänkte ja: "Undvik dom andra bilarna! Undvik dom andra bilarna!!" Dom två sista sladdarna fokuserade ja mej bara på å hålla "Navy Seal" på vägen.
När ja väl fått stop på karusellen gick ja ut för å göra en skaderapport på läget. Bakre stötfångarn hade fått sej en rekorderlig kyss å plåten va tämligen intryckt, men det verkade som om axlarna hade klarat smällen å däckena va hela så ja satte mej i "Navy Seal" igen med tanken att det va så här ödet lärde mej att det är osmart å köra om med ett bakhjulsdrivet vrålåk när det ligger 20 centimeter nysnö på vägen. Point taken and lesson learned=)





Att va tebax i gruvan efter ett halvårs sjukskrivning va ganska underbart faktiskt. Fantastiskt å träffa "gubbarna" å jäntan i arbetslaget igen. Själva jobbet gick som smort det med, det va som om det satt i märgen även fast den har blivit "nollställd" efter cellgiftsbehandlingen. Gôtt å få jobba lite med kroppen igen.

   

Dagen flöt på, å tiden bara rann iväg denna första dag tebax i gruvan. I guess time flies when you're having fun. Under dagen erbjöd sej min gode vän å arbetskamrat, Martin, å hjälpa mej å fixa till "Navy Seal". Vi fick tag på en begagnad stötfångare på en skrot, så efter att vi stämplade ut så styrde vi kosan till hans kära fars garage där nödvändiga arbetsredskap fanns till hands. Käre tid! Som han böjde, bände, hamrade, svetsade, bankade, slipade å bockade så att det stog härliga till! Det va som å se en mästare i metallarbeten in action, a heavy metal worker if you will=) Efter 4 timmars blod, svett å olja så var "Navy Seal" opererad å va så gott som ny=) Ja tar av mej hatten, bugar å bockar för denna fantastiskt generösa insats från Martins sida. Han förtjänar bannemej en stor kram å dagens ros i NWT i ett halvår framöver=)

   

En rekorderlig hedersknyffel den där Martin=) Ja glömde dock å ta ett kort med slutresultatet, ni får helt enkelt visualisera det på egen hand=)

Sen åkte ja hem till Karlstad å "Nilssons Palace of Love", avnjöt en balja med Corn-Flakes å hoppa sen i bingen, på gränsen till utmattad, men ack så glad=)
Det är tur att det händer saker å ting ibland, annars skulle ju hela livet gå på rutin!
Ja det va ungefär min jobbstart i stora drag, å som sagt..... en härlig start=)

Fridens liljor!!

Back to business!!

Som ja nämnt tidigare i nått inlägg så vart ja "friskskriven" vid nyårsskiftet. Ja skulle ha börjat slita i gruvan förra veckan egentligen, men eftersom världen inte vill ha så många gula maskiner av den sorten ja bygger så fick vi va hemma med betalt förra veckan. Så imöra ska ja dra på mej blåstället igen för första gången på över ett halvår å förvandlas till den skitiga "greasemonkeyn" ja innerst inne är=) Det ska bli gött å träffa alla gamla kamrater igen må ja säga. Fick höra på ryktets vägar att vi bara ska köra banan tom å sen kommer det inte finnas nått å göra på väldigt länge? Kan bli långsamma dagar fram tills den 31:a mars om detta stämmer. Sen ska det bli intressant å se om John Blund kommer förbi i resonabel tid å ninjar upp en så att man får en respektabel sömn i natt, har ju en mästerlig talang för å vända på dygnet när man inte måste upp på môran.... men ja är glad för det=)

Ja å lellebror va å fika hos min gode vän Helen häromdagen. Vi käkade bland annat hemmagjorda muffins som hon styrde upp där å då... fantastiska skapelser. På väl valda dagar så brukar hon ha "Tupperware partyn", fast istället för Tupperware så får damerna på festen vraka å välja mellan diverse sexleksaker istället. Oerhört mycket mer intressant än nåra tråkiga plastlådor if you ask me=) Ja å lellebror fick skåda en del av varorna som förekom på dessa partyn. Vart finns jämnställdheten där? På sexleksaksfronten alltså. Damer har ju en uppsjö av attirlajer å välja mellan!? Kanske är en kompensation på den där obekväma veckan i månaden som ni fått äran att leva med, va vet ja.
Fascinationen över alla valmöjligheter var stor dock=)

 

Igår va ja å lellebror på hockey. Kvällen då bröderna Jönsson drabbade samman, Färjestad mot Rögle!! Föga visste vi att det denna afton skulle skrivas historia! Med en assist i tredje perioden så slog Jörgen Jönsson rekord i mest gjorda poäng i elitserien genom tiderna med hela 527 poäng!! Det va en tämlig mäktig känsla när hemmaklacken uppmanade hela arenan att "Stå upp för Jönsson!!" Så när två minuter återstod av sista perioden stog hela hallen å klappade i takt till legendens ära!! Helt fantastiskt! Sen så var det karlns 700:e match till råga på allt å vargarna tog hem segern med 6-2! Vilken afton mina vänner.... vilken afton!!




När ja för ett par timmar sen satt i mina feelgood-shorts å bar överkropp å förberedde mej mentalt på arbetsstarten imöra så ringde det på dörren, ja studsade upp å öppnade, å vem står där om inte Jehovas God Damned Vittne!!!
Dom om nära skulle väl veta att den här dagen (söndagen) är helig eftersom dom helt blint lever efter gamla testamentet.
Då den äldre herren mittemot mej har knackat på min dörr förut så vart han en smula överraskad över att se mej med så mycket behåring på diverse kroppsdelar. Sist han knackade på så va ja nämligen mitt uppe i cytostatikabehandlingen å såg en aningen sjuk ut. Jag berättade nu att ja hade för tillfället vunnit över leukemin å ja märkte att han började flacka med blicken å vart lite osäker. Ja tror ja vet anledningen till detta. Här ska han stå å predika om gamla testementet å Jehovas livsåskådning, däribland att det är absolut förbjudet att ta emot blod ifrån nått annat levande väsen. Att ja har fått det sistnämnda där är en stor del till att ja just då kunde stå å prata med karln i trapphuset. Good luck med å försöka få mej att dela hans livssyn! Ja gjorde det inte innan heller iofs, men nu kan ja säga att det är jämt stenkört.  Så ja sa till honom, vänligen men bestämt, att han kunde ta sitt gamla testamente å  sin livsåskådning and shove it!
Märkliga människor det där, roliga å diskutera med dock=)

En annan märklig sak är att man kan sakna en person så här mycket som man bara "träffat" i en vecka? Märkligt men underbart=) Ja ska hälsa på denna fantastiska madame nästa helg. Inte så länge dit tänker ni? Länge säger ja!
Av nån mystisk anledning så har nått man ser fram emot å längtar till inte samma tidsram som allt annat vardagligt?
Tiden kanske rinner iväg när man väl börjat jobba? Man kan ju alltid hoppas=)

Hotsauce, underwear & pie!!! Can't wait!!!! =)

Fridens working class heroes!!


Vilken start!!!

Bättre start på det nya året kan man nog inte få! På fjärde dagen på detta fantastiska 2009 strålade ja samman med en madame över en kopp java här i stan. Å vilken madame sen!! En 3 timmar lång kaffekopp kändes som max en halvtimma! Tiden bara susade förbi. Ja trollbands av hennes fantastiska personlighet, å henns positiva energi skänkte mej ett fridfullt lugn i själen, en känsla ja önskar alla goda medmänniskor på denna glob vi kallar Tellus.
Veckan som nu har passerat har varit en av dom bästa ja varit med om på väldigt länge. Den bjöd på fler sådana här himmelska stunder  innan hon lämnade Värmlands djupa skogar för ett jobb på annan ort. Jämt som på film... men ler ödet mot en så kan man ju alltid hoppas på att man bara är framme i mitten av filmen.... you'll never know how it's gonna end=)

Handen på hjärtat så har ja nog inte så mycket mer å dela med mej i detta nu, mina normala flummiga tankar har stått lite på stand-by denna vecka nämligen, men ja är glad för det=) Eller ja, det flödar oräknerliga tankar å känslor i min värld just nu, but those are not for you to know, dom är endast till för mej å möjligen en person till=)

Nepp, nu åker mina business socks på, 'cause you know what time it is! It's time for business... it's business time!! =)

Fridens Passionsfrukter!!

En ny tid!!



Vid tolvslaget blev ja officiellt "friskskriven", dvs att ja har inte längre har äran att få bidrag ifrån vår eminenta försäkringskassa. Detta ska läsas med rejäl portion ironi, men att ja inte längre är sjuksriven stämmer dock. Den 19:e januari drar ja på mej blåstället å styltar tebax ner i gruvan. Vi skulle egentligen ha börjat den 12:e, men på grund av rådande situation med världsekonomin så finns det inte värst mycket å göra för mej å grabbarna i gruvan. Sen blir det väl till å göra nåra kraftansträngningar i 10 veckor innan man får sluta för gott, eftersom man vart en av dom som fick kicken efter mina 5 års trogna tjänst. Men ja är inte bitter för det, låter man möjligheternas dörrar stå öppna så hamnar man alltid nånstans=)

Gårdagens nyårsfirande var en afton som absolut hamnar under kategorin "Störtskön tillställning". Den firades hemma hos Persson, Jessica å Elvira med jyckar. Helfestligt! Alla hjälpte till i köket för å styra upp en fenomenal matupplevelse. Alla förutom Arenö då, han fick agera professionell barnvakt=) Alla gjorde ett rekorderligt jobb eftersom maten smakade enastående! Men innan födan serverades så va man ju tvungen att avnjuta "Grevinnan & Betjänten". Seden säger ju så, och trots att den har en sjuhelsikes massa år på nacken så är den lika fantastisk varje år=)



Lite frågesport hanns med innan gode Persson ringde in det nya året vid tolvslaget. Efteråt framfördes naturligtvis "Oh helga natt" å "Auld lang syne" av mej, Bodin å Persson... De Tre Tenorerna=)

   

Ett bättre sätt att välkomna det nya året kan ja inte komma på, det va förtjusande mina vänner=)


Dagen idag har spenderats som den ska göras... med att göra så lite som möjligt å bänka sej framför tv:n  vid tre snåret för att avnjuta Ivanhoe på trean. Hela året kan barka åt skogen om man får en felstart genom att missa denna förtjusande matiné! Fast idag slog det mej dock. Varför i hela fridens rike kallas boken som filmen är baserad på för Ivanhoe? Karln är ju bara med i tornerspelen i början, sen ligger ju slashasen skadad filmen igenom? Förutom i slutet då förstås när han räddar Rebecca från att bli bränd på bål. Personligen tycker ja att han skulle ha valt henne istället för den nått så inni baljans blonda jäntan som han gifter sej med. Vilket får mej osökt att tänka hans val av huvudbonad vid giftermålet!? Kunde han inte ha rotat fram en lite fränare kreation eller helt enkelt struntat i den helt!? Den skriker ju inte "HÄFTIG RIDDARE!" precis? Hur som haver, det är ändå en fenomenal rulle. Kan bero på att det är en tradition=)

Trots att ja kommer att få kicken från kneget detta år så tar ja emot 2009 with arms wide open, för i horisonten ser ja lycka, ljus, kärlek, glädje å skratt! För även om det blir ett tufft år så kan det inte bli sämre än 2008 som vi lagt i bagaget med passerade år. It can only get better from here=)

Hoppas 2009 blir ett av dom bästa åren ni har vart med om kära vänner, å säg minst en snäll sak till en medmänniska om dagen!!

Fridens ljuvliga liljor!

X-mas!!

JA SVÄLLER!!! Det va nämligen den årliga herrmiddagen med grabbarna igår afton, å där förtärdes offantligt stora kvantiteter med föda så ja tror inte ja behöver fylla på i kistan förrän te påsk! Jag återkommer till denna fantastiska tillställning lite senare. Som vår käre vän Benjamnin Syrsa hade sagt: " Det är nog bäst att vi tar allt ifrån början"

Ja lämnade Karlstads gatulyktor i tisdags för att dansa hem till Brevika för att fira denna tillställning vi kallar jul. Den här julen vart lite spektakulär eftersom det va kanske tio år sedan alla bröderna va hemma samtidigt, men denna julen passade det sej så att alla kunde stråla samman vid denna högtid. Trevligt som få=)
Själva julafton gick på ren rutin med ett trevligt besök hos famorn, julföda, Kalle-Anka, besök av momorn, en balja med gröt å till sist ett besök av tomten=)



Ja erhöll mången fantastisk gåva denna afton, men en av dom skilde sej ifrån mängden. På grund av att ja nyligen genomgått en behandling mot leukemi och tagit mej ur mitt alkoholmissbruk, så gav mina två bröder mej en gåva av värde som skulle ha passat till forna kungar! Dom gav mej en del av himlavalvet, dom gav mej en stjärna!! Ja bugar å bockar ödmjukt för denna gåva bröder!! Så om ni tittar upp i skyn en stjärnklar afton och hittar mitt stjärntecken "Vågen" där uppe så finns där en stjärna som bär mitt namn!
Detta kan ju användas i min religion, Fridens religion! Min stjärna kan bli vad Betlehemsstjärnan är för kristendomen;) 

På juldan förtärs julföda med en del av släkten enligt tradition. På förmiddagen upptäckte mor att mjölken kanske inte skulle räcka till, så ja yrade upp till Årjäng för å införskaffa ett par extra liter. När ja väl betalat i kassan så myntar kassörskan det ytterst märkliga uttrycket: "God fortsättning!"
Varför önskar man folk en god fortsättning? Hur länge kan man önska en god fortsättning? Varför  önskar man inte folk en god "före jul"? När slutar den goda forsättningen å den goda "före" tar vid? Man önskar ju inte en god fortsättning på midsommar? Märkligt.....

 

På kvällen var det som vanligt utgång på hotellet som gällde. Detta brukar va en riktigt fantastisk afton att gå ut på i Årjäng eftersom det brukar va en riktig "homecoming" utekväll. Ja vet inte va det va den här julen? Alla kanske har skaffat kidz, blivit för "gamla" eller flytt landet, för ja träffade bara 1 gammal klasskamrat å två individer från paralellklasserna från högstadiet? I guess times change......
Det var ändå en massa andra folk man kunde yra med där, och all in all en ganska gemytlig afton=)


På annandagen styrde ja kosan tebax te Karlstad en sväng. Ja å min gode vän Peter skulle nämligen studsa in på Nöjesfabriken å avnjuta Mustasch denna afton. Denna tillställning va lite extraordinär då vår gemensamma vän, David,  har axlat rollen som deras nya sologitarrist. Det vart lite förvärmning hemma hos Peter en smula innan vi drog vidare till vår fantastiska vän Åberg för det sedvanliga luftgitarrlirandet=) Åberg lirade förövrigt tillsammans med tidigare nämnda David i Sparzanza i 15 år ungefär innan han fick erbjudandet å haka på Mustasch. Det va en tämligen mäktig känsla när skynket framför scenen släpptes å längst fram stod David å harvade på gitarren till eldflammor å publikens jubel! En ytterst trevlig afton=)

 




Nu till gårdagens herrmiddag. Ja å grabbarna i "järngänget" (mitt namn på vår unika kompiskrets som hållit ihop i vått å torrt sedan högstadiet) träffas två gånger per år å käkar en fantastiskt utsökt middag som kocken i gänget lagar, vår alldeles egna Bodin, å umgås som bara vi kan=) Av vana trogen så genomförs det traditionella bastubadet tidigt på kvällen, sen brukar vi klä upp oss i plagg utifrån teman som kocken brukar välja så att stilen passar ihop med maten. Gårdagens tema var "Jakt á la Jan Guilliou". Ja måste nog säga att igår överträffade Bodin nog sej själv och alla andra middagar när det kommer till menyn! Dra mej baklänges! Det är synd att man inte kan bifoga en fil här med smakerna som presenterades under aftonen igår. På menyn fanns vildsvin, lax, älg, hjort å känguru!! Potatis i olika sorter å smaker! Sallader! Såser som smakade som droppar från himlen!! Vi åt så mycket, så gott å så länge så att efterätten serverades inte förrän klockan 2 på natten!!  Helt fantastikt!!
Jag älskar när vi strålar samman på dessa middagar. Det är som om alla dagliga bekymmer försvinner å man vrider tebax klockan till tiden då vi var 16 bast å odödliga. Fantastiskt befriande för själen! Så ja tar av mej mössan å säger tack för att ni finns mina vänner, ni får världen att lysa!



  

Julen so far har varit utomordentligt härlig, man kan ju hoppas att 2009 börjar likadant=)
Nepp, nu får det bli nån slaskig matiné ifrån 50-talet eller dylikt på dumburken.

Harä fantastiskt å akta er för knäcken=)

Fridens liljor!


Klimax!!!!

Vilken avslutning på en fenomenal resa!! Resan från Phi Phi Island gick som smort, resan från hamnen till hotellet gick ännu smidigare. Å vilket hotel sen!! Dra mej baklänges!! Det får det kungliga Waldorf Astoria i New York att framstå som ett vandrarhem! Å vilka rum sen! Ja har till å med en fontän i duschen! Nej det är inte någon bidé, utan en stenvägg med rinnande vatten å en liten fontän i botten! På tv:n visas två av mina favvo kanaler, National Geographic å Animal Planet. Animal Planet är dubbat på Thai dock, men man kan junte få allt. Dessutom finnes trådlöst internet här, så denna plats skulle ja kunna klara mej länge på=)
Ja kom fram till hotellet vid halv sex snåret, så ja hivade in mina grejer på rummet, roffade med kameran å dansade ner till havet för å avnjuta solnedgången. Vacker å harmoniskt som få! Sen utforska ja lite av den här delen av Phuket innan magen ekade å skvallrade om att den behövde fyllas på. Ja hitta en förtjusande resturang vid beachen där ja förtärde vitlöksstekta bröd till förrätt (tack Tessan för att du lärt mej tycka om denna fantastiska ört), en stor saftig pepparstek med pommes till varmrätt å en Vanilla Sundae till efterrätt. Helt utöver det vanliga gott!!

Ja beräknade min snusförbrukning lite galet innan ja for hemifrån. För att kunna avnjuta det svarta guldet på planet hem imöra så har ja vart tvungen å göra nått ja finner ytterst motbjudande i tre dagar nu. Det vill säga att röka! Det luktar ju ta mej tusan rök ur varenda por nu!? Skabbigt som få! Det enda som är skabbigare å mer whitetrash är när folk prompt ska röka i bilar med passiva rökare bredvid sej, helst barn i dom yngre åren. Ytterst motbjudande! Hur som haver, snart är man tebax i Svea Rike igen, där det svarta guldet flödar som vin, så att man slipper denna motbjudande giftpinne.

Ja råkade även ligga lite för länge på ena sidan när ja tryckte på beachen igår, så diverse vattenfyllda blåsor har uppstått på min numera håriga bringa. Men va  gör det när man har en fontän i duschen=)

Internet uppkopplingen här verkar va en smula snabbare än på Phi Phi Island så ja provar å tanka upp dom bilderna som ja inte fick upp sist gång det begav sej. Koka en kopp kaffe å ring en vän, nu kör vi.


Titt!! Titt på vattnet!!!



En vis apa försutten i djupa tankar på Monkey Beach.



Ett tropiskt paradis där vi stannade till å snorklade en smula. Där såg ja en "Shark Bait" fisk i vilt tillstånd, ni vet den firren i akvariet i "Finding Nemo" som har ett ärr på ena sidan.



Vår eminenta kapten skar till ananas på ett finurligt sätt så att vi kunde få avnjuta ett utsökt mellanmål mellan snorklingarna.



Dom sa att det va här dom spelade in delar av "The Beach" med Leo Di Caprio..... men ja va skeptisk.... ja kände junte igen mej?



Titt!!! Titt på färgen på vattnet!!! .......igen...... helt fantastiskt!!!



Denna grotta hette "Viking Cave". Hur dessa mjödsörplande barbarer hittade ner till detta paradis förbryllar dock mitt sinne. Men säger dom lärde att det va så, så var det väl så.



Solen skvallrar om en solnedgång bakom Phi Phi Ley.



Jag passar på att fylla själen med sinnesfrid som detta event medför.



Friden i själen var total!



Dagen därpå dansade ja uppför kullen till vad lokalborna kallade för "The View Point". Ja förstod varför.



Degens avsked från Sake å grabbarna va en smula vemodigt.



Så han lånade ut sin favvo hatt för å lindra smärtan. Det hjälpte.



Va gör väl vemodiga farväl när man har en fontän i duschen=)



Bäddarna var så tight bäddade så att en krona studsade när man kastade den på madrassen!



Vy ifrån min balkong.



Det vette fåglarna va det är med solnedgångar, men den harmonin man känner när man avnjuter detta fenomen borde kunna tappas på burk å säljas när man behöver det.


Detta var ett smakprov på upplevelser ja har vart med om på denna extraordinära resa. Nu ska ja fila på nötterna å hoppas John Blund dansar förbi å hivar en medicinboll rakt i magen så ja får min nattliga sömn. Måste nämligen upp om fem å en halv timma om ja vill haffa planet som för mej tebax till den fjällhöga norden.

Ha en helt fantastisk helg mina vänner!
Må fridens solnedgångar giva eder frid!

Tommy

Fridens Religion!!!

I min religion, Fridens Religion, finns det en himmel. Den ser exakt ut som stranderna har pa Phi Phi Island. Har finns allt man kan tankas behova i en evighet nar doden trader i kraft. Lithells Hots gar nog att importera, annars sa finns allt. Som ni ser sa ligger thailandarna inte inne med sveriges tre sista vokaler sa hoppas ni begriper va ja skriver.
Pa dagarna utforskar ja denna fagra o eller  sa hanger ja pa beachen. Och vilken beach sen. Turkost vatten och 30 grader varmt. Eftersom ja har fatt lotten att leva ett liv som medlem av det manliga konet, sa har jag och mina medman en annan valdigt fin gava har pa stranden. Vi av det manliga konet hyser nagon mystisk fascination over det kvinnliga brostet. Da halften av strandens kvinnliga besokare solar topless sa ar denna strand som skankt ifran ovan=)
Kvallarna spenderar ja pa strandens beach bar, Buddah Bar och snackar med dom lokala beach bumsen. Lite svart och kommunicera, det blir mycket kroppssprak, nastan sa att man kan bli gymnast efter denna vistelsen.

Det va ytterst schlete att skriva utan dom sista vokalerna sa jag lagger upp bilder istallet. Hoppas ja har tradlost internet nar ja kommer till Phuket sa ja kan anvanda min kara dator istallet. Hall i hatten sa flyger vi!!


Min eminenta bungalow



Fullt jasbar!


Forsta kvallen pa beachen.



Poalaren Sake som ja hanger med om kvallarna, fantastisk individ=)


Vy ifran vattnet pa Buddah Bar.




Ja tar ett dopp i det turkosa vid Bamboo Island.


Idol bild vid samma island.




Jag avnjuter en lugn stund med mina tankar pa min fantastiska balkong.


Nepp, det har duger inte! Att anvanda internet har kostar per minut och eftersom det har en accelleration som en pormask sa kommer ja bli ruinerad om ja ska tanka upp alla bilder som ja hade tankt. Far som sagt hoppas pa att det ar gratis tradlost internet nar ja kommer till hotellet i Phuket.

Nu ska ja dansa ivag te resturangen som ligger har nere vid beachen och avnjuta en Spaghetti Bolognes och en Banana Split till efteratt!

Auf wiedersehen!!

Fridens fantastiska liljor!!
Tommy


Med en näsa av läder!!

Det har nu gått ännu ett par dagar i den här stekande hettan, å det har resulterat i flera saker. Bland annat så känns som om ja numer ligger inne med en lädernäsa. Den har börjat skinnflå dock, så snart är väl det problemet ur världen. Sen så solade ja nog lite för intensivt när ja låg på mage på beachen härom dagen. För när ja kom hem å skulle ta en svalkande dusch så såg ja trots min nakenhet att ja verkade ha vita shorts på mej!? Ja får väl leta upp nån nudist strand här nånstans så ja kan jämna ut brännan=)
Ja har nu varit i detta land i 5 dygn ungefär, å ja har ännu inte käkat nått ifrån det inhemska köket=) Ska försöka klara vistelsen igenom utan att förtära denna förrädiska föda.

Fick även reda på idag utav min nya chef att ja har fått kicken. Den 31:a mars gör herr Nilsson sin sista dag på Arvika Verken å kan därefter titulera sej som arbetslös. Detta firade ja genom att beställa en liten lyxig bungalow på Phi Phi öarna som ska avnjutas nåra dagar innan ja sätter mej på planet hem till den höga norden igen. Ja tar även av mej hatten, bugar å bockar i ren tacksamhet för det är nämligen min käre kusin som har hostat upp kosingen till resan ner å upphället på Phi Phi Island. En kunglig gåva mina vänner, en kunglig gåva.
Här kommer det två små  bilder på vad som komma skall.

 

Hemresedatum är klart nu med, å det blir den 19:e december. För att ja inte ska missa flyget hem så blir ja tvungen att begagna en binge i Phuket natten till den 19:e. Å eftersom det är sista natten i detta magnifika land så tänkte ja att det är lika bra å fläska på ordentligt. Det sved en smula i plånkan, men det är ja värd=) Här kommer det ett par bilder på detta uppehälle.

 

Men som sagt, det är ju ett par dagar dit, så istället kan ja bjuda på lite kort på bland annat när ja leker på beachen. Håll i hatten så kör vi=)


Mitt palmträd som ja låg å filosoferade under häromdagen på beachen.



Kusin Morgan tar en walkabout på beachen.



Lite hemlängtan till den fjällhöga norden fick man allt när man såg Svea Rikes fana svaja i vinden.



En läskeblask var tvunget att avnjutas för å överleva i hettan!!



Hade önskat att ja hade haft en gul badanka å lekt med, men ja fick nöja mej med att leka med vågorna.



Play session´s over.



Å vilken play session det va sen! Ja va mycket nöjd över vad ja hade åstadkommit.



Senare under dagen var ju ute på jakt efter en hamburgare ifrån Mackedonka när en thaländsk dam helt plötsligt dansar ut i vägen framför mej från ingenstans!! Per automatik tvärbromsar ja för kung å fosterland, dessvärre så bromsar ja bara med frambromsen, vilket leder till att ja stuper kråke å klotar å får motorcykeln över mej. Men härdad viking som man är så vart det bara skrubbsår utav alltihopa.



Ja har ju som sagt slagit vad med mej själv om att ja ska klara denna vistelse i detta land utan att käka nått ifrån det inhemska köket. Så härom kvällen kokake ja en kastrull med spaghetti, ack så gott det var=) Spaghetti, mycket smör å en glas kall mjölk!!



Vi fick en kvällsgäst ute på terassen, han kände sej lite ensam så han fick hänga med oss en smula.



En av mina bästa vänner här nere, en mycket ödmjuk å vis man, Ronald McDonald.



En vanlig afton på nattmarknaden där ja brukar hänga, ytterst trevligt plejs. På tok för mycket flummigt matos i luften dock, men ja är glad för det=)


Så, det va lite mer bilder från orienten. Nu ska ja ner på stan å se om ja kan finna nån som äger en telefon med fax.

Må fridens stjärnor lysa över eder alla!!
Tommy

Hua Hin +2

I skrivande stund så är klockan 21.24 på dag 2 här i Hua Hin å gillet i själen är överväldig! Lugnet har just lagt sej, det är becksvart å 26 grader varmt ute, å det enda som hörs är syrsornas å dom herrelösa hundarnas aftonsång. Harmoniskt som få! Ja har kommit i underfund med att det blir på tok för många intryck under denna resa för att kunna dela med mej allt i ett inlägg när ja kommer hem till Svea rike. Så ja kommer att försöka styra ypp en liten bilddagbok under denna vistelse istället. Morgans granne här på "Tropical Hill" har varit så vänlig att ja får surfa via hans trådlösa nätverk, det ska han ha all heder å tack för=)
Innan ja lägger upp lite bilder här nu så måste ja bara dela med mej av mina första intryck ja fick av Thailand efter det att planet tog mark i fredags förmiddag.

1. Det är rasanes varmt å fuktigt här.
2. Dom kör som dårar i trafiken, som dessutom framförs på vänster sida om mittenstrecket!
3. Folk här har nån märkligt förkärlek till pick-up bilar, å dom är sprillans nya oxå!?
4. Mitt favvoträd i hela vida världen växer fritt här, kokospalmen!
5. Av nån konstig anledning strövar kossor fritt på dom mest konstiga ställena här, tex. på gräsremsan mellan motorvägsfilerna!?

Det va ett par av dom första intrycken ja fick när ja kom till detta förunderliga land. Här kommer det ett par bilder från dom första två dagarna här i Hua Hin. Enjoy!


En vy man möts utav när man ställer sej på balkongen utanför mitt sovrum.



Ena halvan av mitt sovrum. Å vilken storlek på sängen sen!! Ja skulle kunna få plats med halva Hua Hins befolkning i den bingen! Eller kanske inte, men en nätt liten dam skulle allt få plats=)



En helt vanlig afton vid Tropical Hill=)



Mitt favvoträd in action, kokospalmen!!



Disiga mornar hör årstiden till, så sikten på morgonkvisten är inte optimal. Men va gör det när man trots dis har fått solbränd näsa idag=)



Det finns inte mycket som kan trollbinda en så mycket som att se å höra när massiva vågor rullar in mot land. Harmonin va total!



Hjälm är tvunget att bäras på hjässan enligt lag för att få framföra moped på dom Thailändska vägarna.



Dessa arma "straydogs" vimlar det av här i Hua Hin. Ja vill ju bara göra dom glada!



Vi tog en tur upp till Buddhist templet som ligger högt ute på en udde här. Det första man möts av är en herrelös hund som tar sej en powernap på den lokala bänken=)



På denna heliga plats yrade det omkring en sjuhelsikes massa apor med. Fantastiskt roliga djur det där=) Dom är ju nästan som oss människor, fast annorlunda=)



När ja gick där bland alla apor å yrade så frös ja till i ren fasciantion å medlidande. Denna gigantiska scrotum kan bara betyda en sak..... den stackars saten får inte ligga!



Lyckligtvis så fick andra individer i gruppen göra detta=) Observera va roligt honan tycker denna ädla konst är=)



Lite smått generad valde ja att lämna turturduvorna ifred å gick å matade smågrabbarna i gruppen istället.



Ja kände mej lite som Robin Hood, ja tog ifrån dom rika å gav till dom fattiga=)



Ja är förvirrad... ja tappade räkningen på trappstegen när ja va halvvägs upp till templet...



Väl uppe möts man av den här bedårande "straydogen", det gör ont i mej att man inte får gå fram å lägga armen om honom å säga att "Don't you worry, everything is gonna be alright" Eller ja, får får man ju, om man är villig att bli bjuden på nån mystisk tropisk sjukdom.



Ja blickar ut över havet ifrån toppen.



Vy över Hua Hin ifrån templet.

Så, det va nåra intryck å upplevelser so far. Ja återkommer här framöver med mer bilder ifrån denna eminenta resa.
Until then, krama en vän, har du ingen vän så ge dej själv en stor bamsekram=)

Fridens fantastiska liljor!!


 


D-Day.......+6

Håll i hatten mina fränder! Idag smäller det bannemej! Idag lämnar ja Svea Rikes underbara nejder för att bege mej till Thailands glimrande vita stränder!
Ja har kysst min mor farväl, ja har sagt till min flicka, Flo: "Du, ja kommer igen!" Så nu är det dax!!!



Hoppas ni alla får en förtjusande december med mången snöflinga å hårda klappar=)

Catch you on the flipside!

Fridens underbara liljor!!!
Tommy


D-Day = Thailandsresa

Så här ligger det till mina kära vänner. Dom stora grejerna som var på gång som ja skrev om i förra inlägget, var en resa till Thailand för å ladda dom mentala batterierna efter behandlingen, en grand finale innan ja åter träder in i arbetslivet igen. Den förtjusande resan skulle ha startat den 28:e november, D-Day, och varat fram till den 22:a december. Men som ni alla säkert vet så hyser den Thailändska befolkningen stort agg mot deras regering å premiärminister av nån anledning som ja inte har orkat doktorerat i riktigt. Men tydligen ogillar dom denne individ till premiärminister såpass mycket så att dom ockuperar flygplatserna i Bangkok. Vårt plan som skulle föra oss till detta förunderliga land skulle nämligen ha landat i denna stad, så pga av rådande omständigheter blev den flighten inställd.



Min kära kusin Morgan ringde å språkade med mej under tiden då ja var inlagd på hospitalet i somras. Samtal ägde rum där vi diskuterade världsalltet, balkongbyggen å planlösningar. Han sa då att när ja blir frisk nog skulle han bjuda mej på en resa till Thailand. Han är en man som står vid sitt ord. När flyg efter flyg började ställas in, så letade han  upp nya biljetter som ändå kunde ta oss ner till dom vita stränderna. Nytt avresedatum blev nu istället den 4:e december. Tack Morgan, det är en kunglig gåva du gett mej som ja sent kommer glömma. Ja ska försöka betala tebax detta så gott ja kan. Om inte ekonomiskt, så ska ja försöka ge tebax allt ja kan i vänskap å happy thoughts!

Istället för Bangkok  kommer vi nu landa i Surat Thani, vilket ligger 47 mil söder om Hua Hin där vi ska bo. Undra om man kommer få åka i en sån där megaöverfylld buss där folk har med sej höns, grisar å dylika ting? Ytterst slitsamt i så fall, men ack så intressant upplevelse=)




Väl framme i Hua Hin har ja minst 3 veckor (beroende på vissa omständigheter) på mej att lapa sol, vandra på vita stränder, ta förtjusande kort på mångt och inget, utforska omgivnignen, bada i kroppstempererat turkost vatten, umgås med sköldpaddor, spendera dagar med att endast sitta under ett palmträd å filosofera, gå i flipp-flopp tofflor, badshorts å bar överkropp dygnet runt å köra motorcykel i vänstertrafik=)
Vad ja däremot ICKE ska göra är å prova all "spännande" mat? En del människor som tycker om att resa brukar säga att halva nöjet med resan är att prova på ny å spännande mat!? Ja har aldrig förstått tjusningen i detta fenomen? Kan bero på att ja kanske är nordens mest kräsna individ när det kommer till mat, men ja är glad för det=) I en perfekt värld så skulle det svenska köket följa med en varthän i världen man än sej vände=)
Här kommer lite smakprov på vad som komma skall, dock icke i matväg, utan bilder ifrån Hua Hin.

  

  

Om himlen finns, så skulle ja kunna tänka mej en evighet där om det såg ut så här=)
Sinnesfrid mina vänner, allt handlar om sinnesfrid.......

Nu blir det ett parti Yatzy å sedan bingen=)

Må fridens änglar vaka över Eder alla!
Tommy

Sauna!!

I fredags fick ja förmånen att umgås med mina goda vänner Jansson å Persson. Det va aplänge sen ja träffade dessa gossar, så kvällens sammanstrålning var extra lattjo pga av detta faktum. Vi satt å språkade om ting som har varit, ting som kommer att vara och ting som är. Ytterst trevligt! Eftersom Jansson ligger inne med en Sauna i sin kåk så hade han  vridit upp temperaturen i denna så vi kunde avnjuta ett stycke bastu moment. När det va min tur å ta en fördusch så va ja tvungen att släppa på trycket i urinblåsan först. Eftersom man enligt tradition badar bastu naken, så skrider  ja fram till porslinskoppen likadant. Väl framme blir ja helt paff!? Vart i allsin dar ska ja göra av höger handen!? Eftersom man inte har nåra brallor å hålla uppe så blir ju högerhanden till övers när man urinerar naken? Ja kan junte använda tvåhandsfattning för ändamålet, det känns lite överkurs. Så där står ja å får en mentalblock å kan inte prestera! Efter ett tag kom ja på den briljanta idén att ja kan ju sätta mej ner å låtsas att ja gör nummer två så ja lurar hjärnan. Det funkade! =)
Käre tid! Det va nått av det flummigaste ja vart med om, men sen vart det basta av så att det stog härliga till=)
Något senare avnjöt vi ett välförtjänt skrovmål i form av tacos! Nått utav det gudomligaste som finns i matväg!



Ja måste ta av mej hatten i ren beundran å säga att herr Jansson har lyckats med å renovera toaletten i kåken till en ljuvlig fristad! Hade ja bara haft en tv oxå så hade ja kunnat tänka mej att bo på denna toalett!

  

Efter att vi käkat vår egen vikt i tacos satt vi å pratade ända fram på småtimmarna å mös så som vi karlar bara kan=) Fantastiskt trevligt!
Tack Jansson å Persson för en fantastiskt trevlig afton, den hamnar i minnesboken!

Imöra är det dax för en trip te hospitalet igen. Måste dansa te blodlabbet för å kolla om blodvärdena fortfarande är på rätt köl. Hoppas det, för ja vill verkligen inte ha "några steg tillbaka" just num för nu är det stora grejer på gång mina vänner....stora grejer=)

Nu ska det avnjutas "Da Vinci-koden" på 3:an, förtjusande med lite mystik så här på en söndagsafton=)

Fridens liljor!!

Lyckan Är Total!!

Kom ska ja berätta, nu är det stora grejer på gång mina vänner!!! Sitter ni ner? Håller ni i hatten? Håll ett hårt tag i sargkanten!! JAG HAR FÅTT TEBAX MIN SKÄGGVÄXT!!!! Ack så fjunig än så länge, men det växer iaf=)

 

Titt så fagert "moppemuschen" glänser i aftonsolen!!



Ja säger bara en sak.... fantastiskt. Det känns fantastiskt!! =)

Happ, det va väl bara det ja ville förmedla.

Fridens Moppemuschar!!

Free Radicals & Hospitalbesök

Då har ännu en alldeles förtjusande helg passerat . Denna helg tog ja å herr Reuthenberg tillfället i akt å ärade vår vän Elin med ett besök i den Kungliga Hufvudstaden. Ja å Elin hade biljetter till premiären på den nya "Free Radicals" filmen på fredan som dom visade på München Bryggeriet. Pga sent påkommet besök så fanns det inga biljetter kvar te herr Reuthenberg, men han var glad för det=)



För de olärde så är "Free Radicals" en serie av filmer, det kommer en varje år, typ, där världens främsta extreme skidåkare åker runt till världens snöbeklädda kullar å berg för å visa varför dom tjänar multimiljonbelopp.
Detta va en fantastisk upplevelse!! Inte ett bakåtslick eller rosa skjorta så långt ögat nådde, utan stället kryllade av likasinnade skibums. Det påminde om den härliga stämningen som förekom bland alla medarbetare när ja jobbade uppe i Sälen. Helt underbart=)

Lördagen spenderade vi på stan. Eftersom det inte är så ofta man är i Stockholm så tog ja tillfället i akt å styrde upp ett möte med Ulrica. En fantastisk rolig jänta ifrån Karlstad som flyttat te Stockholm för å plugga sej klokare. Vi tänkte ta en fika å filosofera om världsliga ting, men å hitta två lediga stolar på ett fik i centrala Stockholm klockan två på en lördagseftermiddag va lika enkelt som å hitta Usama Bin Ladin sittandes bakom en sanddyna i Sahara drickandes en välkyld Ramlösa på burk!! Det va dock trevligt som få å träffa damen igen.

Senare på kvällen styrde herr Reuthenberg upp en rekorderlig middag som vi åt oss vindögda på. Mättheten vart total!! Å så offantligt gott det va!! Lite senare kikade ännu en gammal "Sälen jobbar kompis" förbi som en frisk fläkt, Danne "X1" Erixon!! Vilken fantastik person! Han skulle nog kunna få världens mest deprimerade människa att slå bakåtvolter i ren lycka=) Hur som haver så avslutade vi aftonen med en vänskaplig match i biljard, där det bästa laget vann naturligtvis=)



På söndan skulle Elin hem te Örebro för å käka en "fars dag middag" med mor sin......NEEEEEEEJJEEEE!!!!!!! Med far sin! Hennes tåg gick två timmar före mitt å Reuthenbergs så vi tog tillfället i akt å yrade omkring i Gamla stan en smula innan vi tuffade hem till skogarna igen. Fantastiskt mysig stadsdel det där, man kan nästan känna dom historiska händelserna som ägt rum på dessa smala gator när man knallar runt å filosoferar där.



En reflektion: Av nån konstig anledning så är alla "Native Stockholmers" nått så grad inni helvete stressade!? Det är som om dom kör  nån typ av "Den som hinner med mest grejer å får flest hjärtattacker innan han kolavippar vinner" tävling!? Ett exempel: Efter att vi gått av ett tåg på tunnelbanan å skulle ta rulltrappan upp till marknivå så stog ja till vänster i rulltrappan å småpratade med mina vänner. Plötsligt skvätter till ja av ren skräck!! Bakom mej står det en "mogen" kvinna å flåsar, flaxar med armar å skrålar som nån annan mentalt labil vrålapa å menar att ja står i vägen!? Mållös tar ja ett steg åt sidan å damen flaxar förbi å frustar som en skadskjuten åsna. Tydligen så är den vänstra sidan i en rulltrappa "the fast lane" i Stockholm. Ha!? Hur jävla bråttom kan man ha? Va tjänar man på att gå i en rulltrappa!? 2 sekunder?
Ja jösses... ja tycker synd om dessa sönderstressade männsikor, dom kan inte må bra i själen.....


Igår gjorde ja ett kärt återbesök till hospitalet för att ta blodprover för å se om min benmärg sköter sitt jobb. Tydligen så har den tagit sitt jobb på allvar efter cellgiftsbehandlingen, för alla värden stiger i en takt som läkarna anser vara tillfredställande. Helt fantastiskt!! Ja börjar märka att värdena stiger för nu kan ja ta alla trappsteg upp till min lägenhet på 3:e våningen utan att vila i ett halvår när man väl kommer upp. Hur gôtt som helst!!!
Ja såg en sjuksköterska i korridoren som jobbade på avdelningen när ja va inlagd å då slog det mej. Ja saknar dom glada själarna som jobbade där. Fantastiska människor!

Läskeblask!! Ja måste ha läskeblask!!!!!

Fridens liljor!!!

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0